YOGA & pilates

Är när andningen styr rörelsen. Det innebär att rörelse och andning synkroniseras. Vinyasan hjälper till att skapa rytm och ett lugnt fokus. Vinyasasystemet länkar ihop rörelse efter rörelse till ett flöde. Sri K.Pattabhi Jois har utarbetat ett noggrant system där varje asana har ett bestämt antal vinyasa som gör att man vet exakt hur man ska röra sig in och ut ur en ställning/asana (och med hur många andetag). Vinyasasystemet sammanlänkar varje asana med andning och rörelser. Det traditionella sättet att leda en Ashtanga yoga klass innebär att läraren räknar vinyasa/andetag på sanskrit och att gruppen rör sig med utgångspunkt från detta i ett gemensamt flöde. När man väl memorerat denna ordning/koreografi kan yogan bli mera meditativ. I början kan det hända att andetaget inte räcker till för att utföra en rörelse. Då kan man behöva ”lägga till” extra andetag. Sen kan man successivt försöka ta längre och lugnare andetag och jobba mot att följa vinyasan exakt. Det är viktigt att redan från början försöka hålla andningen jämn och lugn och att jobba mot att in- och utandning blir lika långa samt att både in- och utandning har samma ”kraft”. Vinyasa-systemet bygger på att vi också använder oss av de andra viktiga byggstenarna i ashtangyogan; ujjayi-andning, bandhas och drishti.

Vi använder oss hela tiden av en speciell sorts andningsteknik, en pranayama som kallas ujjayi. Från första andetaget i första solhälsningen fram till att vi lägger oss ner i den sista vilande ställningen Savasana. Andningen hjälper oss att hålla fokus, en lugn andning ökar det meditativa tillståndet och sinnet får hjälp att inte distraheras. Andningen kan också hjälpa oss att märka när vi har ansträngt oss för mycket. Blir andningen ansträngd, flåsig eller högljudd, då vet vi att det är dags att “backa” sakta ner och hitta tillbaka till korrekt ujjay. Den hjälper oss att ha jämna riktiga andetag och på så sätt syresätta blodet bättre. Vi får lättare att utföra ställningar på ett avslappnat sätt. Om musklerna stretar emot eller smärtar hjälper andningen till att komma förbi det. Sköldkörteln aktiveras och vi ökar ämnesomsättningen och kroppsvärmen vilket bidrar till utrensningen, svettningen.

Inom ashtangayogan talar vi om bandhas, eller kroppslås. I princip innebär det att vi aktivierar olika muskelgrupper som sedan hjälper oss att kanalisera, styra eller rikta energin i kroppen. Bandhas hjälper också till att stödja och förstärka vissa delar av kroppen t ex ryggraden och skyddar vid rörelser och ställningar. Vid aktivering av bandhas skyddar vi också vissa inre organ. Bandahs har en intim koppling till andningen. Det finns tre typer av bandhas:

*mula bandha – rotlås (bäckenbotten)

*uddiyana bandha – buklås (nedre delen av buken)

*jalandhara bandha – struplås (struphuvudet)

Varje asana i ashtangayoga-systemet har en fokuseringspunkt, drishti, en bestämd punkt som vi ska vila blicken på. Det finns tio olika drishtis och alla syftar dom till att:

Dra uppmärksamheten inåt. Öka dharana/koncentrationen, hjälpa oss att behålla fokus. Slippa bli distraherade av sånt som sker runtomkring (pratyahara). Hjälper oss att så småningom hitta ett meditativt flöde (dhyana). Hjälpa oss att slippa ta ställning till var man ska fästa blicken hela tiden, och därigenom lättare behålla fokus. Drishtis kan också hjälpa oss att förlänga en rörelse eller bibehålla/rikta en energi åt ett speciellt håll. I balansställningar kan drishti göra det lättare att hålla balansen. De tio olika drishtis är:

*NASAGRAI – nästippen

*BHROOMADHYA / AJNA CHAKRA– det tredje ögat (mellan ögonbrynen)

*NABI CHAKRA – naveln

*HASTAGRAI – fingertopparna

*PADHAYORAGRAI – tårna

*PARSHVA – höger sida

*PARSHVA – vänster sida

*ANGUSHTA MA DYAI – tummarna

*URDHVA / ANTARA – uppåt

*ADHO MUKHA – neråt (mot golvet)

Effekter av ashtangayoga

Ger starkare, smidigare och längre muskler och löser upp spänningar och blockeringar i kroppen ökar mental och fysisk styrka, flexibilitet, uthållighet och balans renar kroppen från gifter och slaggprodukter stärker immunförsvaret och ökar ämnesomsättningen ökar självmedvetenheten och reducerar stress rätar ut snedheter i kroppen och frigör nervsystemet förbättrar syreupptagningsförmågan, kvaliteten på andningen och medvetenheten om andningen ger allsidig träning för hela kroppen balanserar tarmarna och de inre organens funktion och kvalitet botar eller lindrar de flesta problem i rygg, axlar och nacke väcker kroppen och sinnet till liv och ger mer energi och livskraft ökar andlig medvetenhet och känslighet hjälper oss gradvis att leva ett sundare liv och att bli mer uppmärksamma på kroppens signaler lugnar sinnet och förbättrar minnet, koncentrationsförmågan, kreativiteten och livskvaliteten hjälper oss att hitta balans i våra liv och ger oss ett redskap att bättre hantera livets svängningar.

Enligt ashtangayogatraditionen inleder och avslutas yogan med att läsa ett mantra, på sanskrit. Det kan vara ett sätt att samla ihop sig och koncentrera sig inför och efter yogan.

ASHTANGA MANTRA / inledningsmantra

”Om

Vande Gurunam charanaravinde

Sandarshita svatmasukavabodhe

Nishreyase jangalikayamane

Samsara halahala mohashantyai

Abahu Purushakaram

Shankhacakrsi dharinam

Sahasra sirasam svetam

Pranamami patanjalim

Om”

MANGALA MANTRA / avslutningsmantra

”Om

Swasthi-praja bhyah

pari pala yantam

Nya-yena margena

mahi-mahishaha

Go-bramanebhyaha . shubamastu-nityam

Lokaa-samastha

sukhino-bhavanthu

Kale varsatu parjanyah

Prthivi sasyasalini

Desoyam ksobharahito

Brahmana santu nirbhayah

Om

Shanti, shanti, shanti”

Vi människor reagerar på förändringar i planeternas och stjärnornas ställningar på samma sätt som naturen. Många av oss är omedvetna om full- och nymånens effekter medans andra känner det i tex hur mycket eller lite energi man har. I ashtangayogans tradition är mån-dagarna ogynnsamma tidpunkter för praktisering och gör därför uppehåll under mån-dagarna. Tiden under full- eller nymåne, anses som en ostadig tid för kroppen och själen. Det betyder att det finns en större risk för skador än under andra dagar eftersom koncentrationen och energin som man behöver för practicen, lättare blir störd. Det anses också ta längre tid att bli frisk om man skadar sig.